tisdag 30 juni 2009

För ett tag sen hade jag saker att se fram emot.
Trodde livet ändå kunde fyllas av lite glädje.
Glädjen försvinner fort och ersätts av annat skit.
Försöker tänka på något.
Men tankarna bara far tillbaka.
Tillbaka till allt gammalt.

Skulle vilja att jag kunde hjälpa.
Skulle vilja finnas som ett stöd.
En person med kunskap.
En person som kan ge trygghet.

Kommer antagligen aldrig bli den jag vill bli.
Kommer aldrig att lyckas.
Kommer aldrig kunna bli den person jag vill bli.
Kommer inte att klara av att kämpa.
Kommer aldrig få den energin som behövs.

Behöver bara rätt dag, rätt tidpunkt och rätt verktyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar