Julia nu och för alltid

Varit med om en underbar kväll. En kväll ute på sjön. På en klippa. Med sol och en glittrande sjö. Med trevligt sällskap. Människor jag älskar.
En kväll av noll stress. Noll måsten.
En kväll som bevisar att sommaren är här.
Att vi lever på en underbar ö.
En ö full med underbar miljö.

Dock är inte mitt lika underbart som jag skulle vilja att det skulle vara.
Mitt liv består av ångest, dumma tankar och självhat.
Hatar mig själv. Hatar min kropp. Hatar hur jag tänker.
Skulle vilja kunna tänka förnuftigt.
Kunna göra saker i handling och inte bara i tanke.
Kunna ändra på mitt liv.
Fast just nu finner jag ingen ljuspunkt i att göra det.
Ser bara allt i svart och vitt.
Finns inge gråa nyanser längre.
Allt är bara gott eller ont.
Inte något där emellan.

Mitt liv består av en hög mediciner.
Mediciner som skall få människor att fungera.
Få människor att kunna leva ett bra liv.
Dessa mediciner kanske blir mitt slut.
Eller det kommer antagligen bli så.
Jag vet det och kan väl inget göra.

Känner bara att jag vill att detta ska vara slut nu.
Att allt ska vara över.
Att jag får gå vidare till nästa liv.
Orkar verkligen inte längre!