imorn....

Nu är det inte länge kvar. Imorn kl. 08.00 går båten. Då lämnar jag ön ett tag. Vetskapen om att det är snart, är jobbig. Jobbig för att lämna den jag älskar mest i hela universum. Jobbigt för att lämna min trygghet. Usch! Men jag vet att det blir bra bara jag kommer dit. Bara jag får ett rum ensam. Bara jag slipper dela rum. Behöver min egna tid, för den är allt jag har. Den gör att jag överlever. Behöver få göra saker som jag vill och inte behöva ta hänsyn. Nej, måste verkligen få eget rum! Annars kommer jag inte klara av att vara där borta.

Tittar på Zelda. Ser in i hennes ögon. Jag gråter. Gråter av vetskapen att imorn måste jag lämna henne. Henne som är mitt hjärta. Hon som får mitt hjärta att slå vidare, att inte stanna. Jag vet att hon får det jätte bra ute på järsö. Det vet jag verkligen. Men jag vet även att hon trivs bäst hemma, för det märkte jag i våras. Men NU fick just en utskällning! Hon kissade på en väska! Jävla katt! Men jag kan inte vara arg på henne, för jag älskar henne. Men det är så himla onödigt av henne! Tur att det var en väska som mamma ska ta ut till järsö i alla fall.

Nej nu ska jag fixa det sista sen gå och sova. Är otroligt trött men är rädd för att lägga mig ner. Men det blir som det blir.

Hoppas ni alla här hemma får det bra nu!

Kramar