Dead by April

Sitter och lyssnar på Dead by April. Bara älskar deras musik just nu. När ångesten är som värst är det bara skönt att lyssna på deras musik. De får mig att känna gemenskap. Vet inte varför, men på nått sätt gör deras musik att allt inte känns lika tungt. Älskar "tung" musik när jag mår så här. Borde egentligen fixa en skiva att ha i bilen när jag kör runt till alla patienter för att få något annat att tänka på medan jag ligger och kör. Inte för att musiken egentligen gör så att det lättar, men det är något som gör det bättre bara. Men nog för att ångesten är kvar. Svårt att förklara känslan jag får av musiken.

Ikväll ska jag testa en ny medicin igen. Undrar hur det ska gå. Undrar hur natten blir och hur dagen imorn kommer att bli. Men jag hoppas på det bästa. Men nu är det bestämt i alla fall att det inte blir något snipäventyr för min del. Känner mig inte tillräckligt stabil och litar inte på mig själv i nu läget. Är så mycket som händer runt om kring mig att jag inte vågar göra så mycket utom det vanliga. Om jag gör något som inte är bland det vanliga måste jag ha en säkerhets åtgärd jag kan ta till om något skulle hända och det finns inte om jag är långt ute någonstans med en båt. Visst, det finns människor runt om mig, men det är absolut inte samma sak som att vara hemma och ha sin trygga ram runt sig. Kan inte få hjälp på samma sätt som jag kan när jag är hemma.

Imorn kommer det kanske bli en väldigt jobbig dag. Väntar mig det värsta, för då kan det bara bli bättre. Ska försöka vara stark, men kommer antagligen bryta ihop efteråt. Vet inte hur det blir med jobb på onsdag. Kanske inte ens kan andas längre av alla ångest då. Kommer antagligen ligga med panik. Men jag måste försöka. Måste för alla andras skull. Det går före nu. Precis som det nästan alltid annars gör. Måste tänka på de jag älskar nu. Kan inte tänka på mig själv. Får inte vara en egoist!

What have you done to me,
Don't leave me here,
Look what you've done to me,
Don't leave me here.