Frågar mig själv
om det aldrig kommer ta slut
önskar jag kunde läsa sista sidan
slå ihop pärmen och ställa tillbaka
historien om mitt liv i bokhyllan
och bara ta fram och kunna se tillbaka
när det passar mig
men jag lever med det förflutna
närvarande i varje steg
varje andetag andas
kvarglömd ångest
som borde ha hämnats
för länge sen
och jag vet att du
sover utan att drömma
medan jag vrider mig i plågor
av rädsla
för att du ska stå utanför min dörr
låser om mig
stänger in
i ett desperat försök att
låsa ut alla minnen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar